Italiensk grammatik

Innehålssförteckning

Första delen. Ljudlära. Formlära

I. Uttal p. 3

Alfabetet

Uttalet av vokalerna

Diftonger

Konsonanter

Översikt över uttalet

Tonvikt

II. Substantiv, artikel, adjektiv p. 12

Regelbunden pluralbildning av substantiven

Bestämd artikel

Obestämd artikel

Adjektiv

III. Sammandragen artikel p. 18

Prepositionerna di och a

Di som partitiv preposition

Övriga prepositioner, som förenas med artikeln

IV. Egendomligeheter vid bildningen av pluralis och femininum p. 21

Pluralis

Sammansatta substantiv

Femininbildning

V. Adjektivens komparation p. 29

Komparativ och superlativ

Oregelbunden komparation

VI. Räkneord p. 33

Grundtal

Ordningstal

VII. Verbet: Aktiv och opersonlig form p. 35

Allmänna anmärkningar

Regelbundna och oregelbundna verb

Den regelbundna böjningen

Den oregelbunden böjningen

Hjälpverben essere (vara) och avere (hava)

De tre regelbundna konjugationerna

Egendomligheter hos den regelbundna böjningen

Oregelbundna verb efter 1:a konjugationen

Oregelbundna verb efter efter 2:a konjugationen

De oregelbundna verben efter 2:a konj. ordnade efter klasser

Oregelbundna verb efter 3:e konjugationen

De oregelbundna verben efter 3:e konj. ordnade efter klasser

Opersonliga verb

VIII. Pronomen. Personliga pronomen p. 78

Subjektsform

Självständiga pronomen

Obetonade (förenade) pronomen

Pronomina ne, ci, vi

Särskildaregler för bruket av de obetonade personliga pronomina

Sammanställande av flera personliga pronomina

IX. Demonstrativa pronomen p. 89

Om personer och saker

Om personer

Om saker

X. Possessiva pronomen p. 92

XI. Relativa pronomen p. 95

Den oböjliga formen

Den böjliga formen

XII. Interrogativa pronomen p. 99

XIII. Indefinita pronomen p. 101

Förenade

Självständiga

Både förenade och självständiga

XIV. Verbet: Passiv och reflexiv form p. 104

Passivum

Reflexiv form

Användningen av det opersonliga "si"

XV. Prepositioner p. 110

Plats

Tid

Medel och verktyg

Orsak

Myckenhet, antal

Beskaffenhet, egenskap, material

Sätt

Sällskap

Intresse, avsikt, mål

Begränsning

XVI. Adverb p. 135

Adverb som ange sätt, plats, tid, mycketnhet, grad; jakande, nekande, tvivel

Obetonade adverb

Adverbens komparation

XVII. Konjunktioner p. 139

Enkla konjukntioner

Sammansatta konjunktioner

XVIII. Interjektioner p. 142

XIX. Suffix p. 144

Förstorande suffix

Förminskande suffix

Förklenande suffix

 

Andra delen. Syntax

I. Artikel, substantiv, adjektiv (användning) p. 149

Användningen av bestämda artikel

Substantivet

Adjektivet

II. Hjälpverb (användning) p. 158

Användningen av hjälpverben essere och avere

De modala hjälpverben

III. Anmärkningar till verbet p. 165

Användningen av ci + essere

Förstärkta verbformer

Reflexiv form

Överensstämmelse mellan subjekt och predikat och mellan part. pass. och objekt

IV. Indikativens tempus (användning) p. 169

Presens

Imperfetto

Passato remoto

Passato prossimo

Trapassato prossimo och trapassato remoto

Futurum

Futurum exaktum

V. Konjunktiv, imperativ, konditionalis (i huvudsatser) p. 177

Bruket av konjunktiven

Bruket av imperativ

Bruket av konditionalis

VI. Modus och tempus i bisatser p. 180

Bruket av modus i bisatser: Relativa bisatser

Subjektssatser (att-satser såsom subjekt)

Objektssatser (att-satser såsom objekt)

Indirekta frågesatser

Temporalsatser

Kausala bisatser (orsaksbisatser)

Konditionala bisatser (villkorsbisatser)

Koncessiva bisatser (medgivande bisatser)

Finalsatsser (avsiktssatser)

Komparativa satser (jämförelsesatser)

Konsekutiva satser (följdsatser)

Satser styrda av en nekande el. frågande sats

Bruket av tempus i bisatser: Indikativ

Konditionalis

Konjunktiv

Indirekt anföring

VII. Infinitiv, particip, gerundio (användning) p. 202

Infinitiven: Substantiverad infinitiv

di och a såsom infinitivmärke

Da såsom infinitivmärke

Infinitiv föregången av andra prepositioner

Infinitiv styrd av verben fare och lasciare etc.

Infinitiv med ellips av det styrande verbet

Participet: Presens particip

Participio passato

Participio passato såsom bestämning till subj. i satsen

Participio passato ersättande en objektsats

Fristående particip

Gerundio: Gerundio såsom ersättning för ett adverbiellt uttryck

Gerundio ersättande en bisats

Fristående gerundio

Gerundio tillsammans med verbet stare

VIII. Pronomen (användning) p. 217

Personliga pronomen

Pleonastiska pronomen

Demonstrativa pronomen

Possessiva pronomen

Interrogativa och relativa pronomen

Indefinita pronomen

Poco, molto, parecchio, troppo, tutto

IX. Adverbet (användning) p. 237

Adverb som attribut och predikativ

Adver brukade som substantiv

Adverb som ange plats

Övriga adverb

Tidsuttryck

X. Ordföljden p. 243

Adjektivens placering

Dativ och ackusativ

Adverb

Placeringen av partiklarna ci, vi, ne

Frågande och nekande form

Tillägg: Tilltal till personer p. 249

Alfabetisk register p. 251